Läste en artikel om Afghanistan av Jesper Huor i Tidningen Vis aprilnummer. Där fick jag lära mig, a propos drakflygning, att de afghanska barnens drakar inte har nylonlinor, utan linor av silke och glaskross för att kunna kapa de andras. Det var nämligen något jag undrade över när jag läste Flyga Drake, så jag kände att jag ville dela med mig av min nyförvärvade kunskap.

Vidare kunde man läsa att hazarerna har det bättre nu än under talibantiden – och att de hazariska kvinnorna är de mest jämställda i Afghanistan. Jag blir mycket glad å Hassans vägnar ;-). Det är det fantastiska med böcker – att jag har fått en relation till en folkgrupp, som jag aldrig hade hört talas om förut.

Annonser

Svårt att hinna med att blogga lika mycket när man jobbar, men jag filar på ett inlägg om den algeriska bok jag läser just nu – och älskar!

Igår kom DN Boklördag igen för första gången i år. I love it. Där läste jag att Khaled Hosseini är en av världens mest sålda författare. Enligt artikeln är det väldigt få böcker som blir bästsäljare i fler än ett land, och få böcker som blir översatta – intressant. Jag känner att mitt projekt känns än mer angeläget nu! Hosseini anses dessutom, enligt Time, vara en av världens 100 mest inflytelserika personer. Kan nog inte sägas om övriga författare som kommer att presenteras här…

I boklördag läste jag också en artikel om en spännande bokhandel i Partille. Jag vill också!!!

Måste också kommentera min ursprunliga intention att intervjua folk från respektive land om deras litterära kultur – det har nämligen inte gått så bra. Har försökt att mejla folk som jag har hittat på nätet, men har inte fått något svar över huvud taget. Ska fundera på hur jag ska göra med det…

Flyga Drake

Valet av bok

Det känns lite trist att behöva börja detta projekt med en sådan bestseller som Flyga drake, men när jag skulle välja bok insåg jag att jag redan hade läst tre afghanska böcker: ovannämnda, samt Tusen strålande solar av samma författare, och Mitt förbjudna ansikte av Latifa. Av dessa tre tycker jag att Flyga drake är den klart bästa, så det får bli den. Jag måste vara lite pragmatisk om jag ska ta mig igenom det här projektet. 😉

Jag är osäker på om Hosseini verkligen räknas som en afghansk författare, eftersom han skriver på engelska och bor i Kalifornien. Men han är född i Afghanistan och skriver om Afghanistan, och med tanke på att jag är min egen enväldiga domare bestämmer jag mig för att det är godkänt.

Intryck av romanen och filmen Flyga Drake

Jag fick låna boken av en kollega förra sommaren och läste den när jag var på en sommarkurs i Försvarets regi. Jag är inte så militaristisk av mig, och vantrivdes rätt rejält i två veckor, varför Flyga drake var den perfekta verklighetsflykten just då. Jag minns den som väldigt lättläst och mycket sorglig – jag grät under läsningen, vilket faktiskt är ett rätt bra betyg. Men stilistiskt sett var det väl kanske ingen höjdare.

Jag tittade på filmen idag för att friska upp minnet och slogs av hur otäck historien egentligen är. Jag klarade knappt av att titta, för jag visste att det skulle komma obehagligheter hela tiden – och då har de ändå hoppat över en del i filmen. Det kanske var lättare när jag läste den, för att jag inte visste vad som komma skulle? Våldtäktsscenen är den värsta, och den har etsat dig fast på hjärnan mer än vad jag skulle önska. Jag ber om ursäkt ifall jag avslöjade lite av handlingen nu, men det har ju redan skrivits en del om det i media, eftersom pojkarna som spelar i filmen blev tvungna att lämna landet ett tag p.g.a. denna scen. Läste någonstans att filmen har förbjudits i Afghanistan, vet dock inte riktigt av vilka orsaker, kanske har med våldtäktsscenen att göra?

Bilden som förmedlas av Afghanistan

Vad säger då Flyga drake om Afghanistan? Jag tycker att den ger en ganska positiv bild av Kabul innan Sovjetunionen invaderade, staden verkar väldigt pittoresk och trevlig med undantag av några elaka mobbare. Boken visar ingenting av livet på landsbygden, utan utspelar sig i Kabul (och till viss del i Kalifornien) i huvudpersonen Amirs priviligierade familj. Man får dock genom Amirs förhållande till tjänaren Hassan och hans far en idé om att det nog inte var lika härligt för de sämre bemedlade i 70-talets Afghanistan. Intressant nog finns det knappt  några kvinnor med i romanen, men det tar författaren igen i sin nästa bok Tusen strålande solar.

Amir och hans far lämnar hur som helst Afghanistan 1979, när kommunisterna marscherar in i Kabul, så den tiden får vi inte veta så mycket om. Amirs far gillar dock varken kommunister eller mullor, säger han, och det är p.g.a. detta de måste fly. En rysktalande soldat porträtteras oerhört osympatiskt, medan hans överordnade verkar vara något bättre.

Amir återvänder sedan till Kabul under talibanerna, och detta framställs som ett riktigt skräckvälde. Bara att stå på gatan verkar vara förenat med livsfara. När Amir besöker en fotbollsmatch undrar jag hur folk vågar vara där över huvud taget, eller går det att leva ett normalt liv mitt i talibanväldet? Antagligen. I filmen ser man för övrigt en hel del burkor på läktarna, vilket gör mig lite förvånad. Att jag är förvånad har med filmen Kvinnor Offside att göra. Den utspelar sig i Iran och där klär kvinnorna ut sig till män för att komma in på fotbollsstadion. Vad det nu har att göra med Afghanistan kan man fråga sig, men jag antar att jag har en idé om att Afghanistan är den mest kvinnoförtryckande platsen av alla. Jag har dock varken varit där eller i Iran, så jag vet inte, men det förvånade mig i vilket fall som helst.

Problemet ligger väl just i att jag tycker att det är väldigt svårt att uttala mig om ett land jag vet så lite om. Jag vill inte ge uttryck för fördomar, samtidigt som jag inte vill påstå att Afghanistan verkar vara ett härligt land. Det är därför väldigt svårt att veta om Flyga drake ger en rättvisande bild av livet i Kabul. Den känns mindre fördomsfull än andra skildringar, typ Hollywoodfilmer, man har sett, men det säger ju i och för sig inte så mycket.

Ber för övrigt om ursäkt för att detta kom att handla så mycket om filmer, det bara blev så. Passar dock på att säga att Kvinnor Offside absolut är sevärd och rolig. Flyga Drake är också bra om man vill gråta ögon ur sig någon dag, men jag tycker nog att boken är bättre.

Bokhandlaren i Kabul

Bokhandlaren i KabulVill avsluta med att nämna en annan nordisk bästsäljare som utspelar sig i Afghanistan – Åsne Seierstads Bokhandlaren i Kabul. Denna bok behandlar tiden efter talibanernas fall 2001 och är klart läsvärd, även om språket är journalistiskt snarare än litterärt. Det är en väldigt lättläst bok – och man kan inte låta bli att fundera kring vad som är sant och vad som är etiskt riktigt efter alla kontroverser kring den, vilket också ger den en liten extra dimension. Jag tror personligen att Seierstad har skrivit ärligt vad hon har sett/fått berättat för sig, men det kan väl däremot vara en tolkningsfråga beroende på kulturskillnader etc. Av egen erfarenhet vet jag att det kan vara svårt att helt ta till sig en annan kultur på så kort tid.

Lärdomar dragna av denna första bok

Sammanfattningsvis kan jag väl säga att Afghanistan verkar vara ett oerhört fascinerande land med en spännande historia och en kultur som skiljer sig dramatiskt från vår. Böckerna jag har läst ger mig dock inte någon större längtan efter att resa dit, så det hade kanske varit intressant att läsa en bok som romantiserade landet mer. Hosseinis böcker innebär inte någon kulturkrock för läsaren (annat än i själva berättelsen), författarens berättarstil är västerländsk, vilket väl beror på att han har utbildats och lever i USA. Jag tror att det litterärt hade varit mer givande att välja en helt afghansk författare.

Det får bli en lärdom för framtiden. Nästa land blir Albanien!

P.S. Flyga Drake var utlånad på biblioteket så istället gick jag in på Akademibokhandeln på Odenplan och tog en bild i smyg med min mobilkamera. Kände mig lite halvkriminell, men mycket nöjd. Ds.

Hejhej.

Imorgon ska jag lägga upp min första recension, om man kan kalla det så. Ska bara gå till biblioteket först och ta en bild på boken ifråga. Det blir en bästsäljare kan jag avslöja. Här ger jag er dock några årtal ur Afghanistans historia som referens. Jag misstänker att ni inte är helt uppdaterade…

Afghanistan: En kort historia (Källa: www.ne.se)

300-talet fvt: Afghanistan erövras av Alexander den Store

600-talet: Afghanistan islamiseras

1200- & 1300-talen: Mongolerna invaderar

1739: Den persiske härskaren Nader driver bort mongolerna

1747: Befälhavaren för Naders afghanska livvakt, Ahmad Shah, grundar den kungliga Durrani-dynastin. Shah räknas som den afghanska nationens grundare.

1800-talet: Ryssland och Storbritannien slåss om Afghanistan, klankrigarna håller dem tillbaka. I slutet av 1800-talet enas landet under Abdor Rahman Khan, ”den starke emiren”, och gränserna fastställs, bl.a. den s.k. Durandlinjen mellan Afghanistan och Brittiska Indien.

1933-1973: Kung Zahir Shah styr landet. Under denna tid växer det sovjetiska inflytandet.

1973: Kungen störtas av sin kusin Daud, som utropar republik med sig själv som president.

1978: Saur-revolutionen. Kommunisterna tar makten. Daud och stora delar av hans släkt dödas.

1979: I september störtas ledaren för revolutionsrådet, Tariki, efter att uppror har utbrutit på flera platser i landet. 27 december 1979 invaderas landet av sovjetiska trupper.

1988-1989: Sovjetiska armén lämnar Afghanistan

1992: Den sovjetstödda regimen kapitulerar, islamister tar över. Inbördeskrig utbryter.

1996: Talibanerna går in i Kabul.

2001: USA bombar Afghanistan efter 11 september. Talibanerna kapitulerar i december. Demokratiseringsprocess följer. Den pashtunske klanledaren Hamid Karzai sätts för att styra landet.

2005: Karzai väljs till president. Stridigheter fortsätter än idag och även svenska trupper finns på plats inom den NATO-ledda ISAF-styrkan.