20141216_134919

Val av bok

Horacio Castellanos Moya finns översatt till både svenska och engelska och har omskrivits i Karavan och World Literature Today. Han är född i Honduras, men uppvuxen i El Salvador, och verkade hyfsat lättillgänglig, så jag har egentligen inte tittat på några andra alternativ. En av hans böcker fanns dessutom på mitt lokala bibliotek och den utspelar sig åtminstone delvis i El Salvador, så jag slog till. Jag var först lite osäker på om jag skulle räkna honom som salvadoran eller honduran, men så läster jag i Karavan att han själv anser sig ha sina rötter i El Salvador, så då gick jag på det.

Jag har också läst de delar av Ryszard Kapuścińskis bok Fotbollskriget som handlar om just Fotbollskriget mellan Honduras och El Salvador. Kapuściński har varit nämnd tidigare här på bloggen, då han verkligen är en av mina favoritförfattare, och jag får nog förvarna om att han kommer att komma tillbaka… Jag tror att han delvis är anledningen till att jag startade denna blogg. Om jag nu inte kan resa runt i världen som han gör, så kan jag åtminstone läsa mig runt och kanske bli lika lärd och klok?

Sönderfall

Den här boken handlar om en honduransk överklassfamilj, i vilken dottern Esther (Teti) gifter sig med en 20 år äldre kommunist från El Salvador. Hennes föräldrar, särskilt modern, blir mycket upprörda av detta.

Romanen inleds år 1963 med en lång dialog mellan Tetis föräldrar: Lena och Erasmo. Den känns väldigt scenisk, och jag tror verkligen den skulle göra sig bra som pjäs: tänk Vem är rädd för Virginia Woolf? Modern är verkligen en teatralisk, överdrivet hysterisk kvinna, fadern något lugnare, men replikskiftet dem emellan är oerhört drivet och läsvärt.

-Jag säger det bara en gång: Om Esther gifter sig med den där kommunisten är hon inte längre min dotter. Det vet hon, och ändå sviker hon mig. Jag kommer aldrig att förlåta henne. Jag har lidit nog under de här tjugotvå åren på grund av henne och jag tänker banne mig inte acceptera en usel kommunist till svärson… Du tvålar aldrig in händerna ordentligt, där är därför dina handdukar alltid är så skitiga.

Erasmo tar på sig lite eau-de-cologne.

-Så nu är jag klar, säger han.

-Jag tänker inte tillåta att den där slynan gör mig till åtlöje och att du håller henne om ryggen. Om de nu nödvändigtvis tänker driva igenom sin bröllopsfars så ska det i alla fall inte ske på min bekostnad.

Lena slår igen badrumsdörren med en smäll och tar upp en nyckel ur fickan.

-Lena, vad gör du?

-Vad tror du? Jag låser in dig.

-Lena!

Den andra delen består av en brevväxling mellan Teti och fadern från åren 1969 och 1972. Nu har Teti flyttat till El Salvador med sin man och deras två barn. I denna del får man lära sig en del om kriget mellan El Salvador och Honduras och efterföljande oroligheter, men jag tycker inte språket behåller samma nerv. Teti är lite tråkigare än modern, helt enkelt, hennes språk känns väldigt platt. Fortfarande svårt att lägga boken ifrån sig dock – det är en riktig bladvändare.

Sista delen berättas av modern Lenas chaufför, när Lena ligger på sin dödsbädd årsskiftet 1991/1992. Fadern är redan död, men Teti och hennes söner Eri och Alfredito har kommit för att ta farväl – och ta hand om arvet. Här får man ett nytt perspektiv på familjen som också är intressant. Dock känner jag att många trådar lämnas hängande. Jag hade gärna velat ha ett mer tydligt slut. Nu undrade jag vad författaren egentligen ville säga med det här?

På det hela taget är det en väldigt bra och intressant bok. Den växer ju mer jag tänker på den.

Horacio Castellanos Moya

I Karavan (3/2009) läste jag att Moyas bakgrund är ganska lik Tetis söners. Moyas mamma kom från en honduransk överklassfamilj, men gifte sig med en äldre salvadoran som tillhörde vänsterrörelsen. Moyas familj flyttade till El Salvador när han var fyra år och han växte upp där. Förhoppningsvis var hans familj dock trevligare än den fiktiva som beskrivs i Sönderfall, för jag tror inte att en enda familjemedlem känns särskilt sympatisk.

I vuxen ålder har Moya levt i exil större delen av tiden, dels under inbördeskriget och dels efter ett misslyckat återvändningsförsök 1992 då han utsattes för hot på grund av sina provokativa texter.

El Salvador

Territoriet som idag är El Salvador har bebotts av olika indianfolk, bl.a. mayaindianer. När spanjorerna kom 1522 bodde pipilfolket här och området kallades Cuzcatlan. 1821 blev generalkaptenskapet Guatemala (som bestod av Costa Rica, Nicaragua, Honduras, El Salvador och Guatemala, samt den mexikanska delstaten Chiapas) självständigt från Spanien. 1823 bildade dessa länder Centralamerikanska federationen som bestod till 1840. El Salvador utropade sig självständigt år 1841.

Från mitten av 1800-talet blev landet allt mer beroende av den mycket lukrativa kaffeodlingen. Detta ledde till att allt större landarealer kom i händerna på ett fåtal landägare som också styrde landet. All infrastruktur o.s.v. kom därmed att anpassas efter kaffeodlingen. (Källa: Wikipedia på ovanstående)

I början av 30-talet slogs ett bondeuppror ned i El Salvador, vilket följdes av massakrer av civila på landsbygden. Enligt Henrik Nilsson i Karavan 4/2010 har mycket av de sociala spänningar, som ökade under 60- och 70-talet, sitt ursprung i händelserna på 30-talet.

El Salvador är Latinamerikas minsta land och regionens mest tätbefolkade, vilket enligt Kapuściński var den egentliga orsaken till fotbollskriget mellan Honduras och El Salvador i juni 1969. Befolkningstätheten i kombination med att större delen av marken ägdes av fjorton oligarkklaner innebar att två tredjedelar av landsbygdsbefolkningen saknade egen jord. 300 000 salvadoraner hade därför emigrerat till Honduras där det fanns jord över.

På 60-talet bröt dock oroligheter ut bland Honduras bönder som också krävde jord. I Honduras genomförde man en landreform som gick ut på att man kastade ut alla salvadoraner och tog tillbaka deras mark. El Salvador vägrade att ta emot bönderna, då man fruktade ett uppror. 1969 genomfördes så tre VM-kvalmatcher mellan Honduras och El Salvador som utlöste ett krig mellan länderna. Kriget pågick i 100 timmar och slutade oavgjort efter att andra latinamerikanska stater gått in och medlat. 6 000 personer dog och dubbelt så många skadades. (Källa: Fotbollskriget)

Händelserna i Sönderfalls andra del utspelar sig under fotbollskriget 1969 och under våren 1972. Enligt Moya var resultatet i presidentvalet den 20 februari 1972 (i Sönderfall står 20 april, men det måste vara ett skrivfel) så jämnt att ingen sida kunde utropa sig som segrare. Det förekom anklagelser om valfusk på båda sidor och kongressen fick avgöra saken den 25 februari – de valde det regerande nationalistpartiets kandidat, Arturo Armando Molina.  Detta ledde till en misslyckad statskupp i mars vilken spelar en viktig roll i boken, men bara verkar vara en av flera under 70-talet när jag läser på Wikipedia.

Under det sena 70-talet börjar arbetarna organisera sig samtidigt som markägarna använder allt mer våld för att försvara sina intressen. En ny sorts präster dyker samtidigt upp som predikar social medvetenhet. Mest känd av dessa var ärkebiskopen Oscar Romero, som dödades under en gudstjänst 1980. (Källa: Karavan 4/2010).

Mellan 1980 och 1992 utkämpades ett inbördeskrig i landet där USA-stödda regeringsstyrkor stred mot vänstergerillan. 75 000 personer dog och en miljon salvadoraner gick i exil. Efter kriget har dock våld och korruption dröjt sig kvar, samtidigt som landet har drabbats av flera naturkatastrofer. (Källa: Karavan 3/2009).

Nästa bok

Efter El Salvador ska vi tillbaka till Afrika igen (fem av åtta länder på E ligger i Afrika), närmare bestämt till Eritrea. Här fanns ett självklart val för min del. Det ska bli intressant och allmänbildande!