Picture 084 

Val av bok

Turen är nu kommen till Bulgarien. Det finns en del bulgarisk litteratur översatt till svenska, och jag hade egentligen tänkt välja någon bok jag kunde hitta på biblioteket. Jag tittade igenom litteraturlistorna på olika slaviska institutioner, men allt lät så tråkigt (säkert en massa bra litteratur, men titlar som Bortom Ural och Under oket lockade mig inte), så jag letade vidare. Läste lite om bulgarisk litteratur på nätet och fastnade för Bai Ganyo. Den fanns att hitta i en nyöversättning från 2010 på Adlibris, så jag slog till. I efterhand har jag fått mitt val godkänt av en bulgarisk bekant, som hävdar att det är en riktig klassiker.

Nyöversättningen är gjord av Victor A. Friedman, Christina E. Kramer, Grace E. Fielder och Catherine Rudin – och är, så vitt jag kan bedöma, mycket bra. Framför allt tycker jag om den utmärkta introduktionen och de många förklarande noterna, utan vilka det hade varit svårt att förstå alla referenser till bulgarisk artonhundratalspolitik.

Språkligt

“Bai Ganyo” är den engelska titeln på boken och den handlar om en person med samma namn. På svenska borde namnet egentligen transkriberas “Baj Ganjo”, men eftersom jag läst boken på engelska kommer jag konsekvent att stava på engelskt vis för att undvika förvirring. Ytterligare uttryck kan dessutom förekomma på engelska om jag inte har hittat den svenska motsvarigheten.

Bai är en hederstitel, ett respektfullt sätt att tilltala äldre män (farbror). Ganyo är huvudpersonens tilltalsnamn.

Om Bai Ganyo

Aleko Konstantinov (1863 – 1897) började skriva om Bai Ganyo 1893, när han besökte den bulgariska paviljongen på världsutställningen i Chicago. Bai Ganyo har sedan blivit så känd i Bulgarien att namnet t.o.m. blivit ett språkligt uttryck: en “baiganyovets” är en person som beter sig som Bai Ganyo, “baiganyovtshina” är en egenskap eller handling typisk för Bai Ganyo.

Varje kapitel i Bai Ganyo berättas av en ny person. Konstantinov själv tillhörde gruppen “Jolly Bulgaria”, inom ramen för vilken han och hans vänner träffades och berättade historier för varandra. Ett motsvarande gäng unga välutbildade bulgarer berättar i denna roman för varandra om olika platser och situationer där de träffat den ganska jobbiga typen Bai Ganyo.

Boken har två delar. I den första delen reser Bai Ganyo runt i Europa för att sälja rosenolja (80 % av världens rosenolja kommer från Bulgarien). Han beter sig bonnigt och pinsamt – lite som en dåtidens Borat tänker jag mig. Bai Ganyo beskrivs av författaren som en “oriental”. Redaktören skriver i introduktionen att värderingarna från det agrara ottomanska Bulgarien krockade med det moderniserade europeiska Bulgarien under den här perioden efter självständigheten. Konstantinov tar tydlig ställning för det nya, moderna, demokratiska Bulgarien. Bai Ganyo använder till exempel många turkiska ord i sitt språk, vilket blir ett bevis på hans orientalism och okunskap.

As soon as one of them so much as opened his mouth in that language [franska], the crudeness of his intonation, his diction, and the construction of his sentences gave him away as Oriental.

I den andra delen är Bai Ganyo i Bulgarien och här blir komiken mer allvarlig. Det är en satir över den bulgariska politiken och det bulgariska valsystemet. Bai Ganyo fifflar, valfuskar, vänder kappan efter vinden och är en riktigt otrevlig figur. Konstantinov ställde själv upp i parlamentsval i sin hemort Svisjtov och mycket av det han skriver om baseras på egna upplevelser enligt bokens fotnoter. Hur det gick för honom i valet framgår inte, men om det blev som i boken så förlorade han.

Jag tyckte väldigt mycket om boken. Jag lärde mig mycket om Bulgariens historia och kulturhistoria, samtidigt som det var underhållande att läsa om Bai Ganyo. Han är en oborstad figur, som ständigt fifflar och försöker skaffa sig fördelar. Det var nog menat som en satir över den bulgariska karaktären, men mycket är allmängiltigt. Jag kan lätt föreställa mig en jobbig, full svensk på semester i Bulgarien, som beter sig på motsvarande vis. Så kanske handlar det mer om klasskillnader än om etnicitet egentligen.

Bulgarien på Konstantinovs tid (källa: noter och introduktion i Bai Ganyo samt Wikipedia)

Bulgarien tillhörde Ottomanska imperiet i cirka 500 år, men blev, med rysk hjälp, en självständig stat 1878. De antog då en demokratisk konstitution, baserad på den belgiska.

1886 kom liberalerna, ledda av Stefan Stambolov, till makten. Liberalerna stod för en konstitutionell demokrati som skulle begränsa de rikas inflytande och underställa prinsen parlamentet. De konservativa ville däremot ha en monarki och begränsa rösträtten till landägare. Stambolov blev emellertid en de facto diktator – han beordrade bland annat att endast de som tänkte rösta för regeringen skulle släppas in i vallokalerna.

Stambolov bröt kontakterna med Ryssland, men 1894  begav sig prins Ferdinand utan Stambolovs vetskap till Wien för att återupprätta kontakterna. Stambolovs regering avgick när detta kom till deras kännedom. Nästa dag blev den konservative Konstantin Stoilov premiärminister. Fyra månader efter Stambolovs fall hölls parlamentsval i Bulgarien och det var i detta val Konstantinov kandiderade för oppositionen i Svisjtov. Stoilov förlorade valet, men återvände till makten 1894 – 1899.

Konstantinov sköts till döds 1897. Möjligen var kulan inte ämnad åt honom utan den politiker, från samma parti, som satt bredvid honom.

Under den här perioden diskuterades den makedonska frågan livligt. Landet tillhörde fortfarande det ottomanska riket, men grupper i Makedonien och Bulgarien verkade för att landet skulle komma att tillhöra Bulgarien istället. Dessutom fanns en självständighetsrörelse i Makedonien som växte sig allt starkare. Konstantinov var av åsikten att Bulgarien skulle ingripa militärt och försöka införliva Makedonien i Bulgarien.

Makedonien kom efter första världskriget att tillhöra Jugoslavien och blev självständigt först 1991. Bulgarien har förblivit en självständig stat och är medlem i EU sedan 2007.

Länktips

Besök Aleko Konstantinovs hem i Svisjtov: http://www.rentbyownerbg.com/zabelejitelnosti-v-bulgaria/index.php?act=article&aid=489

Bai Ganyo som film (på bulgariska): http://youtu.be/y5W9qDDSZD0

Bulgarisk litteratur: http://sofiaecho.com/2005/12/12/641979_reading-room-recommended-reads, http://www.slovo.bg/showlang.php3?ID=2, http://www.art.bg/lit.htm, http://en.wikipedia.org/wiki/Bulgarian_literature

Bulgarisk musik: http://youtu.be/yz9XoCmx1IA, http://youtu.be/Wv7x_8Dt9FQhttp://youtu.be/Ir-crZOb8lg

Mot Afrika

Nästa land på tur är Burkina Faso. Jag är dock på semester i två veckor och glömde boken hemma, så det lär väl tyvärr gå en liten stund innan jag bloggar igen… Boken handlar om en schaman och jag är något skeptisk, men jag kan å andra sidan bara bli positivt överraskad så vi får se.

Trevlig sommar tills dess.