Argentina


Läste i senaste numret av Karavan att Argentinas ledande peronister vill flytta Borges kvarlevor från hans begravningsplats i Schweiz till Recoleta-kyrkogården i Buenos Aires (det är samma kyrkogård som Evita ligger begravd på). Detta skulle dock ske mot Borges sista vilja och har, enligt Karavan, lyckligtvis stoppats av Borges änka!

Jag tyckte det var en fascinerande historia och försökte googla för att ta reda på mer, men hittade inte så mycket på engelska. Däremot hittade jag Jeff Barrys trevliga blogg om B.A. med ett inlägg om Borges gravproblem. Barrys blogg innehåller dessutom ett 30-dagars tema om Borges. Har inte läst det än, men mitt intryck av bloggen är att den är seriös och intressant. Barry skriver att han är skribent och f.d. bibliotekarie, så det låter ju som om han skulle kunna vara till hjälp i förståelsen av Borges.

Blir verkligen sugen på att resa tillbaka till B.A. när jag får se alla bilder, från bl.a. Recoleta. Ett besök där rekommenderas varmt om ni någonsin reser dit. Och, för bokälskare, den fantastiska bokhandeln El Ateneo!

Annonser

Argentina

Fiktioner

Jag har dragit ner på takten lite, men nu har jag äntligen läst ut Jorge Luis Borges Fiktioner. Jag ursäktar mig med att det är en samling ganska svåra noveller. Man måste i varje fall vara koncentrerad när man läser dem!

Buenos Aires 2004

Jag har alltså kommit till Argentina. Ett land jag har besökt, och gärna reser tillbaka till. Buenos Aires är absolut ett av mina favoritresemål! Tyvärr hade jag ännu ingen digitalkamera när jag var där, så den enda bild av acceptabel kvalitet som visar något av staden (och inte en svettandes jag) är den här till höger. Men, tro mig, staden är väl värd ett besök, även om Río de la Plata ser lite smutsig ut på min bild.

Borges noveller utspelar sig i flera fall i Argentina och Buenos Aires, men jag kunde inte alls koppla ihop det med den stad jag har besökt. Novellerna kunde ha utspelat sig nästan var som helst, tycker jag. En och annan referens till en gaucho eller en kopp mate gav lite lokalfärg, men det var nog det hela.

Val av bok

Jag hade inte läst någon argentinsk författare sedan tidigare, och Borges och Julio Cortázar var de enda namn jag kände till på rak arm, så jag tänkte att jag skulle läsa någon av dem. Men så förekom det ju en del referenser till Borges i Agualusas noveller, framför allt min favorit Borges i helvetet, som jag skrev om i Angola-inlägget. Detta gjorde mig mycket nyfiken på Borges, och det blev ett givet val.

När det gällde val av bok läste jag på lite och tyckte mig förstå att de flesta novellsamlingar av Borges som har publicerats på svenska inte är kompletta. Denna utgåva av Albert Bonniers Förlag från 2007 ska dock vara en komplett version av Borges Ficciones, så jag valde den.

Novellerna

Nu börjar det svåra – att försöka skriva något vettigt om Fiktioner. Jag vet inte alls hur jag ska ta mig an den – känns som om jag skulle behöva läsa om den och diskutera den med någon, för att vara säker på att jag förstått den något så när… Men om ni ursäktar min okunskap, så gör jag i alla fall ett försök till beskrivning.

Boken är uppdelad i två delar, och har ett intressant förord skrivet av Gabriella Håkansson. Första delen heter ”Trädgården med gångar som förgrenar sig” och består av åtta noveller. Den andra delen innehåller ytterligare nio noveller. Samma tema återupprepas gång på gång och handlar om labyrinter och speglar, andra dimensioner och att världen inte är vad vi tror.

Böcker och romanfigurer är också vanligt förekommande teman – en novell, Pierre Menard, författare till Don Quijote, handlar t.ex. om en man som ska försöka återskapa Don Quijote ord för ord. Inte memorera den, utan skapa den från början, men med exakt samma ordalydelse. Detta skulle bli en helt ny roman, menar Borges helt postmodernistiskt, och diskuterar hur den skulle skilja sig från ursprungsromanen, genom att vara skriven i en annan tid (men, alltså, med exakt samma ord) av en annan person. Hänger ni med? Det är svårt att återberätta, men oerhört spännande att läsa.

Om man lyckas koncentrera sig och följa Borges tankar är hans värld mycket fascinerande. Det är lite som en religion – jag tror jag ska bli Borgesian! Genom att tyda hans texter kanske man kan hitta svaret på livet, universum och allting? Det känns i alla fall så ibland. Fast det är mycket referenser till författare och filosofer, som jag inte har läst och i många fall inte ens har hört talas om. Argh! Efter i princip varje bok jag läser i det här projektet känner jag mig mindre, snarare än mer, bildad.

Citat

En människa kan vara en annans fiende, avundsjuk på vissa ögonblick i hennes liv, men en människa kan inte vara fiende till ett land, eller till lysmaskarna, till orden, trädgårdarna, vattendragen, solnedgångarna..”

Ur Trädgården med gångar som förgrenar sig (s 117 i min utgåva).  Tyckte det var oerhört fint och sant när jag läste det, såhär ur sitt sammanhang vet jag inte… Men, liksom, att man inte kommer överens med vissa människor, men att man ändå responderar på samma sätt, lika positivt, på vårvädret. Lite banalt, men något jag plötsligt kände en trygghet i när jag läste.

”…en Gud som utlovar sina trogna evigt liv om de generation efter generation utför en viss rit.”

Ur Fenixsekten (s 201). Borges skriver varken om kvinnor eller någon form av erotik i sina noveller, det är endast män och manlig lojalitet som behandlas. I Fenixsekten beskriver han dock en hemlig kult med en hemlig rit som inte kan läras ut, och jag tolkar det som att det handlar om samlag, helt enkelt. Ovanstående citat innebär då alltså evigt liv för mänskligheten om den fortplantar sig. Också trösterikt på något sätt, att se det på det sättet. Sedan är ju det här med evighet förstås ett omöjligt begrepp – det som har haft en början ska naturligtvis ha ett slut också, men ändå…

Jorge Luis Borges

Borges föddes 1899 i Buenos Aires, och dog 1986 i Schweiz. Gabriella Håkansson skriver i sitt förord att Borges bodde hemma hos sin mor fram till 1975, då modern dog 99 år gammal. Enda avbrottet var Borges tre år långa, misslyckade äktenskap. Detta kan ju eventuellt förklara varför kvinnorna är så frånvarande i Borges noveller. De sista åren av sitt liv levte dock Borges tillsammans med María Kodama, som han gifte sig med kort före sin död (Malte Persson skriver om henne på sin blogg– är det p.g.a. henne som Borges verk inte publicerats i sin helhet på svenska tidigare?).

1938 drabbades Borges av blodförgiftning och var nära att dö. Efter detta ska han, enligt Håkansson, ha blivit mer intresserad av mystiken.

Håkansson skriver också att Borges gav sina läsare tre tips:

1) Läs lite, men läs om mycket

2) Det finns ingen gräns mellan fiktion och fakta

3) Det förflutna utgörs endast av det som ryms i vårt minne